Jag skickar mina foderanalyser till Equi-Analyticals (del av Dairy One) för att dom är oslagbart billigast, dom kostar en tredjedel av vad det kostar hos svenska och dessutom gör de en del analyser som svenska ej gör. Det kostar $28 + 80kr i frimärken för en analys inklusive socker (WSC och ESC), stärkelse, lysin, mikromineraler med mera.
 
Men det finns några saker att tänka på: du måste översätta energin från mcal till MJ (gångra med 4,184 eller googla så får du fram tabeller) och från DE till ME (gångra med 0,84 eller googla en tabell), och du måste räkna ut uppskattat smältbart råprotein själv. Amerikaner räknar inte foderstat med SRP utan med uppskattat lysin (3,5% av råproteinet). Men den här svenska sidan är kanon för att konvertera analyser:
 
En analys är bara lika bra som provet, så var noga med att ta tussar från så många balar som möjligt.
 
Sätt 80-100 gram hö i en ziploc, tryck ut luften. Skriv ut blanketten och kryssa för Equitech och fyll i dina uppgifter. Instruktioner står också på blanketten.
 
När du sen ska posta så är det mycket viktigt att du går till ett postombud. Det är nämligen speciella frimärken och klisterlappar som ska sättas fast, glöm inte tullen!
 
Såhär ser mina kuvert ut. Än så länge har alla kommit fram, peppar peppar ;).
 
 
 
Jag insåg idag att det var fruktansvärt länge sen jag faktiskt kände peppen inför att plugga universitetskurser. Men nu känner jag mig redo och framförallt mer insiktsfull om min egen kropp och knopp. För tio år sen trodde jag att jag bara måste vara obotligt dum i huvudet och lat, men nu vet jag hur ett hypotyreos-skov kan påverka hela livet. Jag skulle kunna vara arg och bitter över att vården missade mig (och att det var jag själv som 10 år senare fick tjata om provtagning för  trots att jag var i stort sett sängliggande), men jag känner mig mest lite sorgsen. Sorgsen över försvunna år.
 
Men nu är nu och nu är mycket bättre än vad då någonsin var.
 
Och nu är det dags för SLU's kurs i Grovfoder. Dagens uppgift är att gå ut och nyckla (nyckla betyder att identifiera med hjälp av en speciell guide) några olika gräsarter - jag ska alltså gå ut och CSN-berättigat hänga i beteshagen. Kanske till och med ta med kaffetermosen? Bra måndag.
 
 
 
 
 
Jag hade först tänkte slänga dessa bilder. Jag är oerhört självkritisk, och när man börjar granska en bild så kan man lätt bli galen för att man hittar tusen "fel". 
 
Tack och lov så var jag på Monika Sanders-kurs i helgen och fick en uppfräschning. Det vill säga, en uppfräschning i sättet jag ser på mig själv. En gör så gott en kan utefter de förutsättningar en har och en funktionell sits är alltid viktigare än en snygg sits.
 
 
Jag trodde att det var helt enkelt jag som var otränad, fet och ful och fel... Men det är nog så att utefter de förutsättningar jag har fysiskt, och hur Talle är byggd och i vilken kondition han är, så är hur jag sitter på dessa bilder och hur han rör sig något att vara nöjd över. Det fungerar för mig (jag får inte ont och kan följa med i Talles rörelser) och det fungerar för Talle (han får inte ont, kan röra sig ok i alla gångarter, trots hans kroppsliga besvär, och mår bättre efter ridturen än före).
 
Så det är dags att sluta hacka på mig själv. Vi hade roligt! Det kändes bra för oss båda. Då är bilderna av det något att vara stolt över.
 
(kanske möjligtvis att kamerahållaren kan få skämmas lite över bristen på fokus... nej jag skojar! Givetvis är jag tacksam! Hah. Det är hårt jobb att ändra sin attityd till världen och en själv...)