Vilken torr rubrik! Jag älskart! Här följer en liten litteraturstudie jag gjort, eftersom jag ville få ordning i mitt huvud på när det egentligen är säkrast att släppa sockerkänsliga hästar på bete. Jag kommer att fortsätta arbeta på den här allt eftersom, men jag publicerar den redan nu eftersom det är dags att börja fundera och planera inför betessäsongen.
 
 
Fotosyntes, vad är det?
Gröna växter har klorofyll, ett ämne som kan fånga upp och skicka vidare soljusets energi. Solljuset används sedan i en process som kallas fotosyntes, när växten binder kol från luften.

Den kemiska formeln för fotosyntes brukar skrivas:
6CO
+ 6H2O + energi =>C6H12O6+6O2  
Koldioxid från luften + vatten från marken + solljus --> glukos + syre. Glukosen (och fler enkla sockerarter) omvandlas sen bland annat till andra kolhydrater för att lagras, och sen används de för att bygga bland annat cellulosa som är det styva i växten. Sockret blir både byggsten och bränsle till växtens tillväxt. Fotosyntesen kräver energi från solen och pågår endast under dagen.
 
Under hela dygnet pågår cellandning, då sockret förbränns för att omvandlas till andra saker. När det är mörkt pågår endast cellandning. Formeln för cellandning är:
C6H12O+ O2→6CO2+ 6H20 + energi
glukos + syre --> koldioxid som behålls inuti växten + vatten + energi
 
Av koldioxid, det vill säga kol och syre, kan växten tillsammans med kväve som den tar upp från marken bygga allt den behöver. En av dessa byggstenar är protein, och det vill vi ju gärna ha i tillräcklig halt till våra hästar. Jag tar inte upp kvävefixeringen idag, men för att sammanfatta så är skapandet av protein starkt temperaturberoende. Det gäller verkligen att höbonden både har tur med sommarens väder och skördar vid rätt tillfälle om det ska bli ett hö som både är sockerlågt och proteinhögt.
 
Variationen av socker i gräset under dygnet
Eftersom fotosyntesen fungerar som den gör så innebär detta att nivån av sockerarter är som lägst efter natten, när växten har förbränt dem för att tillverka sina byggstenar för tillväxt. Det finns dock ett undantag, och det är när växten istället för att förberett sig på att växa har förberett sig på att överleva en stressig situation, mer om det under rubriken "Andra faktorer".
 
Sockerhalten är som lägst på morgonen, och ökar sedan under dagen allteftersom solljuset tilltar och växten fotosyntetiserar mer. I Kagan et als undersökning var morgon-halten av enkla sockerarter (de tog prover på glukos, sukros och fruktos) ungefär 80% av eftermiddags-halten.
 
Variationen av socker i gräset under säsongen
Kagen et al fann att sockerhalterna i gräset var högst under våren, lägst i mitten av tillväxtperioden och medelhögt på hösten. Detta är förväntat med tanke på att det är så växter (i tempererat klimat) fungerar. På våren vill den bygga upp ett rejält lager av socker och skyndar sig att fotosyntetisera. Här uppe i norr kan du tillochmed se det på den otroliga lime-gröna färgen (klorofyllet) som fyller vår värld under de där två vår-veckorna vi har.
 
När temperaturen ökar och växten börjar få tillgång till kväve så börjar den satsa på att bygga sig stor och stark och även på att föröka sig (gå i frö). Sockerhalten blir då lägre.
 
Andra faktorer
Även om växten under optimala förhållanden fotosyntetiserar och växer enligt de mönster jag skrivit här innan, så finns det undantag. När förhållanden inte är optimala, eller tillochmed hotfulla, så satsar växten istället på överlevnad. Överlevnad brukar rent biologiskt betyda att lyckas med att sprida sina gener vidare, så i gräsets fall betyder det att lyckas med att gå i frö. Och för att lyckas växa nog för att gå i frö behöver de samla på sig mycket bränsle och byggstenar, i första hand lätttillgängligt i växten ovan jord och senare (inför vintern) i rötterna.
 
Situationer som är hotfulla för ett gräs kan vara bland annat:
- För hårt bete/klippning
- Vattenbrist
- Låga temperaturer
 
Om det har varit en torr period en längre tid, och sen kommer det regn, så kommer växten att satsa stenhårt på att komma igång igen. Den nya tillväxten efter en torkperiod är ofta väldigt sockerrik. 
 
Gräs som växer i skugga
Gräs som växer i skugga ackumulerar mindre sockerarter helt enkelt för att de inte har tillgång till lika mycket solljus. De växer långsammare och om de blir överbetade har de en tendens att dö istället för att reagera med stress. Skogsbete och korridorer längs med skogskanter har lägre sockerhalt än gräs på öppna fält.
 
Gräs på mulna dagar
När det är mulet så kan inte växten fotosyntetisera lika mycket, precis som för gräs i skugga. Det är lägre sockerhalt i gräset på en mulen dag än på en solig dag.
 
Ogräs
Det är inte alltför ovanligt att fånghästar släpps i "skräphagar" med mycket ogräs. Det man bör vara medveten om är att ogräs är arter som är väldigt bra på att fotosyntetisera. Det är därför de kan sprida sig så snabbt. Maskrosor, groblad, och olika tistlar har alla höga halter som "grund" och får precis som gräset högre halt längre fram på dagen.
 
Gräs nära eller norr om polcirkeln
Ett problem för oss som bor i nordligaste Sverige är dock att vi inte har någon mörk natt, och inte så många dagar som är nog varma för kvävebindning. Det leder till att fotosyntesen fortgår under större delen av dygnet. Uppe på kalfjällen har undersökningar på växter visat högst halter på morgonen runt 8-tiden, vilket kanske innebär att för oss med midnattssol att vi inte kan räkna med att vi kan följa anvisningarna för "säkert" gräs.
 
Hur mycket socker tål en häst?
Det saknas forskning på en generell toleransnivå av socker hos häst, men hos hästar som har insulin-resistans / EMS så rekommenderar ECIR Group att man håller sig under 10% ESC + stärkelse per kg ts och att det ska gälla för varje giva, ej totalt utslaget över hela foderstaten. ESC är etanol-lösliga kolhydrater, det vill säga att fruktan ej är medräknat. De nya rönen är att fruktan inte är det som orsakar fång, utan tvärtom verkar vara relativt ofarlig. Det är dock få företag som analyserar ESC och stärkelse, så de flesta får i sin hand en höanalys med WSC eller bara "socker" angivet. Därför rekommenderas att man letar efter ett hö med max 10% WSC, samt att eventuella tillskott och kraftfoder ska ha ett socker + stärkelse-värde på under 10%.
 
Utefter de höanalyser jag personligen har sett ifrån Sverige så verkar sockerhalten (WSC) under den tiden som hö normalt skördas kunna variera från 6-25% per kg ts. Enligt Longland och Byrd uppmättes WSC-värden i norra Europa inklusive Sverige mellan 10-39%, varav de högsta värdena uppmättes i kyliga temperaturer. Inom det spannet betyder det alltså att gräs kan ligga under den säkra gränsen för fånghästar, men även betydligt över. Det gjordes även undersökningar som visade att vissa hästar åt så mycket gräs att de fick i sig de halter av fruktan och glukos som i laboratoriestudier utlöst fång på grund av att bakteriefloran rubbades, något som kan drabba alla hästar oavsett om de är insulinresistenta eller inte. 
 
En del väljer att beta sina fånghästar med munkorg på. Det reducerar totalmängden intaget gräs och minskar risken för akut fång pga av överätning, men det eliminerar inte risken eftersom sockerhalten i gräset kan variera så kraftigt. Även den mängd gräs hästen får i sig via munkorgen kan leda till fång under fel förutsättningar, även om hästen inte är insulinresistent.
 
Sammanfattning
Det sämsta betet för en sockerkänslig häst är alltså på en solig vår-eftermiddag i en hage med för många hästar, efter ett rikligt regn som kommit efter en period av torka. Det bästa betet är en varm mulen morgon i en hage som är tillräckligt stor för antalet hästar (i Mellansverige och söderut).
 
Den som väljer att beta sin häst bör därför fundera noga över riskerna, och se om det går att anpassa vilka tider på dygnet hästen får lov att beta oavsett om den har munkorg eller ej. Den som har en häst med insulinresistens bör överväga om det överhuvudtaget är värt risken att beta hästen.
 
Det kvarstår frågetecken med vad som gäller för oss som bor så långt upp i norr att fotosyntesen fortsätter under större delen av dygnet. Men eftersom vi ändå lyckas få höanalyser som ligger på runt 10% socker så är det möjligt att det kan gå att beta en fånghäst även här. Frågan är dock vilken tid på dygnet som är den säkraste. Jag kommer att fortsätta uppdatera den här artikeln allt eftersom jag hittar mer information om gräsarter under norrbottniska förhållanden.
 
 
Källor:
Seasonal and Diurnal Variation in Simple Sugar and Fructan Composition of Orchargrass Pasture and Hay in the Piedmont Region of the United States. Kagan et al. Journal of Equine Veterinary Science, Volume 31 - Aug 1, 2011
 
The Influence of Solar Radiation and Temperature on the Diurnal Fluctuation of NSC in Grass. Kathryn Watts. http://www.safergrass.org/pdf/DiurnalFluctCHO.pdf
 
Pasture Management to Minimize the Risk of Equine Laminitis. Kathryn Watts. Vet Clin Equine 26 p 361-369, 2010. http://www.safergrass.org/pdf/VCNApreprint.pdf
 
Pasture Nonstructural Carbohydrates and Equine Laminitis. Annette C. Longland and Bridgett M. Byrd. Journal of Nutrition. vol. 136, July 2006. http://jn.nutrition.org/content/136/7/2099S.full
 
Treatment of Insulin Resistance. Equine Cushing's and Insulin Resistance Group Inc. https://www.ecirhorse.org/treatment-insulin-resistance.php
 
Till vänster i bild ser ni Sir Arthur, en korsning halvblod - welsh cob. Han har bott hos mig sen i oktober, och är en speciell utmaning. Han har som så många av sina halvsyskon fått ett arv från sin far Warsteiner som innebär att han kan klassas som "skarp" eller "nervig", men i grund och botten skulle jag vilja säga att han är en känslig kille som gillar sig själv väldigt mycket, och som har en del kvar att lära sig i umgänget med andra hästar och människor. 
 
Och tack och lov så har jag Talento (Talle), som vi köpte i september. En otroligt stabil, snäll och vänlig farbror som är en perfekt unghästuppfostrare. Han kan sin sak, både mentalt och utbildningsmässigt i ridningen. En äkta läromästare. Tyvärr så har han en del kroppsliga problem såsom artros, men så länge som han själv vill vara med så gör jag allt för att han ska få en frisk och värdig ålderdom.