Linas.blogg.se

Jag har vilat. Bloggen har vilat. Jag tror ni förstår varför, ibland är det enda sättet att komma framåt att stå stilla, tillräckligt länge så att tankarna stillnar, lungorna fylls med luft, och ögonen klarnar.

 

Sorgearbetet efter Balk och Talle tog tid, delvis för att det var så mycket att rodda runt med i vardagen att jag knappt kom ihåg vad jag själv hette, och delvis för att sorgearbete tar tid och behöver få ta tid.

Tiden gick och vi fick tag i en egen gård att köpa. Motega kom in i mitt liv (separat inlägg om den berättelsen kommer längre fram). Jag insåg att Arthur också behövde en chans att få börja om hos någon, utefter den han blivit och inte den han varit. Efter att Arthur flyttat till sitt nya hem vilade jag, Motega och Piraten i flera veckor. Vi sov mest hela tiden, varje ledig stund slöt jag ögonen och när jag vaknade låg alltid Motega och Piraten tätt tillsammans i hagen utanför vardagsrumsfönstret och vilade de med. 

 

När jag vaknade från sömnen en dag så insåg jag att jag inte är samma person jag en gång var, och det var en underbar känsla. Jag vaknade från sömnen och hade lärt mig tillit. Jag hade lärt mig tålamod. Och jag hade lärt mig tacksamhet. Lärdomarna från Balk och Talle tog tid att få fäste, gro och utvecklas, men precis som när man planterar ett frö så gäller det att ha tålamod. Det kommer. Livet vill växa.

 

Det är flera som har bett mig att plocka upp skrivandet i bloggen igen, och jag håller med. Jag har något jag vill förmedla, men det är inte helt enkelt att förklara i ord ännu. Ibland står jag och viftar med händerna och gör ljud när jag ska förklara för någon, men det är så otroligt svårt att få till rätt formulering i riktiga ord... än så länge.

 

Men för att ge er några ord om vad mina inlägg kommer att handla om på ett eller annat sätt: samtycke, pedagogik, etik, moralfilosofi, empowerment, meditation, bakterier, ekosystemen, fysikens lagar och kärlek.

Jag kommer att arbeta mig fram till kärnan allt eftersom. Allt hänger ihop.